Hur jag kom ur min mörka bubbla?

Jo, jag ändrade tankesätt..förut tänkte jag åh wow psyk är mitt andra hem. Jag längtar dit. Jag vill inte vara i min lägenhet. Jag var deprimerad. jag såg inte ljuset, jag hade ingen motivation,all fokus låg på att jag inte var värd att leva ett bra liv, men efter en varning att jag skulle bli iväg skickad från mitt boende om jag inte skötte mig gjorde susen på sitt vis...dock var det ändå mina tankar som ändrade riktning till en bättre värld.
 
Nu tänker jag: usch näe aldrig mera psyk, det är inte mitt hem utan det är lägenheten. Jag är knappt deprimerad. jag kan se ljuset om jag anstränger mig. varningen var en väckarklocka oxå i mitt liv. Jag ser livet från den goda sidan. Jag vill leva,Jag lever ett hyfsat bra liv, jag vill röra på mig mkt. jag vill gå ner i vikt...jag har motivationen. jag måste kämpa varje dag emot det mörka. Jag vill inte till helvetet igen! I be strong!
 

7 KOMMENTARER
Kategori: / Tankar / om mitt liv

I have something to tell....

.....Ett stort
till mig
 
Idag är det exakt 1 år sedan jag blev utskriven från psyk förgott...Jag vill aldrig mer hamnar där det är både pest & pina att vara där. jag har lidigt så himla mkt under alla år inom psyk...visst jag hade mina stunder där ja tyckte om att vara på avdelningen jag såg de som mitt andra hem, men nu tänker jag aldrig mer dit. När jag var på psyk så var jag en väldigt ostabil psykiskt tänkande tjej jag tänkte inte på framtiden. Jag såg inte ljuset. jag såg aldrig hoppet till och bli fri. jag kände mig isolerad vilket jag varit ....första gången för mig på psyk var 2008 då ja bad självmant om inläggning för ja mådde så himla dåligt.....
 
Nu har jag växt som människa:
 
* Jag har blivit gladare
* Jag har blivit positivare
* Jag har blivit friare 
* Jag ser mer framåt
* Jag ser på psyk på ett annat sätt idag 
* Jag har lite större vänskapskrets
* Jag är mer öppen 
 
 
Det blir inget firande idag för mig med kanelbulle på dennas dag  då jag har slutat med snask utan bilden är tagen för 1 år sedan...................
 
 
jag önskar mig själv: 
 
 

7 KOMMENTARER
Kategori: / om mitt liv

kroppsfixering i ord & bild

Person 1 :
-Åh vad smal du har blivit

Jag:
-Ja jag ska gå ner mer.

Person 1:
- varför då du är fin som du är

Jag:
- jag ska gå ner tio kg till. Det är min målvikt. Har lite magfett som ska bort

Person 1:
- det kommer ju inte vara något kvar av dig.

 Person 2:
- Du får inte gå ner för mycket så du försvinner

Jag:
-Nej då sa jag & i tanken tog ja de som en klackspark

 Person 3:
- det syns jätte mkt på dig att du har gått ner

Jag:
- Ja jag har gått ner 26 kg på ca 2 år. Det känns på vissa ställen i kroppen. Pekade var det fanns

Person 4:
- oj vad smal du har blivit….hur gör du?

Jag:
-  Jag tränar ( pilates ), promenerar, dricker mest vatten, äter inget snask alls

 

Jag känner mig så himla kroppsfixerad, ja tränar som en tok tidigt på morgonen. Det blir en extra push..ja får göra något kroppsligt & när resultatet kommer fram så är det värt all möda. Efter dagen med alla komplimanger är jag både Euforisk, men samtidigt rädd….jag är rädd för att möta min STORA fobi att få ANOREXIA igen ..Jag vill absolut inte se ut som en fet flodhäst…å inte tunn som ett spagetthi..en del inuti mig känner en stolthet och försöker leva efter följande motto:

( bilden är  tagen från nätet )

 


5 KOMMENTARER
Kategori: / om mitt liv